Dagens andakt torsdag

Skriven av Torleif

Norge var från början ett eget kungarike, sedan blev det union med Danmark, sedan Sverige. Men till slut fick det räcka. Norge blev självständigt och fick hitta sin egen kung. De hämtade till slut Haakon från Danmark, då de gamla kungaätterna var borta.

I Bibeln kan vi läsa om hur israeliterna också sökte sin egen kung. Gud gav dem Saul. Men Saul misskötte sig och Gud ville utse en ny kung.

Herren sade till Samuel: ”Hur länge tänker du gråta över Saul? Jag har ju förkastat honom; han skall inte längre vara kung över Israel. Fyll ditt smörjhorn med olja och ta det med dig. Jag sänder dig till Jishaj i Betlehem, ty jag har utsett en av hans söner till kung.” Samuel svarade: ”Nej, dit kan jag inte gå. Fick Saul reda på det skulle han döda mig.” Men Herren sade: ”Ta med dig en kviga och säg att du kommer för att offra till Herren. Bjud så in Jishaj till offerfesten. Sedan låter jag dig veta vad du skall göra; den som jag utpekar skall du smörja åt mig.” Samuel gjorde som Herren hade sagt. När han kom till Betlehem skyndade stadens äldste emot honom och frågade oroligt: ”Vad för dig hit? Är allt väl?” – ”Ja”, svarade han. ”Jag är här för att offra till Herren. Rena er, och kom sedan med mig till offerfesten.” Han renade Jishaj och hans söner och inbjöd dem till offret. När de kom dit och Samuel såg Eliav, tänkte han: ”Här inför Herren står nu hans smorde.” Men Herren sade till Samuel: ”Fäst dig inte vid hans utseende och hans resliga gestalt – honom har jag förkastat. Herren ser med andra ögon än människor: människor ser till det yttre, men Herren ser till hjärtat.” Då kallade Jishaj på Avinadav och lät honom stiga fram inför Samuel. Men Samuel sade: ”Inte heller honom har Herren utvalt.” Därefter lät Jishaj Shamma stiga fram, men Samuel sade: ”Inte heller honom har Herren utvalt.” På detta sätt lät Jishaj sina sju söner stiga fram, men Samuel sade: ”Herren har inte utvalt någon av dessa.” Sedan frågade han: ”Är detta alla dina söner?” – ”Nej”, svarade Jishaj, ”den yngste är kvar, men han är ute och vallar fåren.” Då sade Samuel: ”Skicka efter honom, vi går inte vår väg förrän han har kommit.” Jishaj lät hämta honom, och han var ljus och ståtlig och hade vackra ögon. Och Herren sade: ”Han är det, honom skall du smörja.” Samuel tog då oljehornet och smorde honom mitt ibland hans bröder. Och Herrens ande föll över David och var sedan alltid med honom. Därefter vände Samuel tillbaka till Rama.

1 Sam 16:1-13

Samuel diskuterar med Gud och Gud säger vad han ska göra. Samuel antog vem som var den rätte, men Gud avvisade dem alla. När alla sönerna var presenterade undrade säkert Samuel om han förstått Gud rätt. Men när David kom visade Gud honom att det var den rätte.

Senare i Davids liv kan vi se att han gjorde allt i Guds kraft eller Guds vilja, ända är han omtalad som en av Israels största kungar. Han hade säkert inte förväntan när han vaktade fåren att han skulle bli kung, han var nog nöjd där han var.

Ibland tittar vi på människor tänker att vi aldrig kommer ha de mest idealiska människorna för alla uppgifter. Det är lätt att titta på papper och CV.

Oftast söker vi de bästa, vi vill inte ta risker och fastna med fel person för uppgiften. Jag är väldigt glad att någon gav mig chansen. Jag bodde i Trysil som på den inte inte var en känd skidort. Det fanns ingen kyrka där, ingen kristen skolgrupp. Alla i klassen tillhörde den lutherska kyrkan. Folk skrattade åt och hånade mig, jag var utstött och saknade självförtroende. Jag tänkte att när jag slutar skolan ska jag inte studera mer, jag ska skaffa ett jobb.

Jag fick ett jobb i Oslo på ett hem för blinda och trivdes där. Sedan hörde om ett skepp som hette Logos som skulle komma till Oslo. Jag träffade några som drog med mig. Det ledde till att mina ögon öppnades och jag fick upptäcka en plats där jag ville vara.

Jag började undersöka möjligheten att bli del i besättningen. Jag skickade ett brev och fick svar att jag kunde komma, men det var två veckors varsel. Allt föll bara på plats så att jag kunde åka. Det var ingen lätt början, jag var intresserad av mission sedan innan, jag var alltid nyfiken när en missionär berättade om ormar, krig och lervägar. Men jag trodde aldrig att jag själv skulle bli en sådan.

Jag är glad att någon gav mig chansen. Det har varit en spännande resa och det har inte alltid blivit som förväntat.

Vi måste ge människor chansen och inte alltid välja de mest uppenbara.

"Herren ser med andra ögon än människor: människor ser till det yttre, men Herren ser till hjärtat."

 

Torleif från Norge är personalansvarig för OM Europa, han besöker oss denna vecka.