Dagens Andakt Fredag

Skriven av Alfred

Tänk inte på en rosa elefant. En rosa elefant står på bakbenen och håller i ett blått paraply med snabeln. Ni får alltså inte tänka på den rosa, balanserande, paraplyhållande elefanten.
Du tänker med största sannolikhet på just en rosa elefant som håller ett paraply i snabeln!

Vi ska prata lite om hur vårt sinne fungerar och hur vi kan ta kontrollen över de negativa tankar som är synd. Rosa elefanter är inte synd.

Rom. 7:18-20: Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i min köttsliga natur. Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det som är gott. Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som handlar, utan synden som bor i mig.

Det är alltså som detet och överjaget om man vill ha det i Freud-termer. Snabb, kortsiktig tillfredsställelse ställer till det för det förnuftiga, det som vi har och vet är rätt.

Synden står i vägen för det goda.

Ofta kan vi märka att när vi ber så flyger tankarna iväg åt annat håll. Precis som tanken på den rosa, balanserande elefanten så ser vi att vi inte riktigt har kontrollen över vårt sinne.

Det är alltså vad man skulle kan kalla vårt tänkande sinne. Det som är det förnuftiga i oss, som egentligen vet bättre är vårt observerande sinne. Ofta så är vårt tänkande sinne som en hund som springer efter saker och vårt observerande sinne bara dras med i kopplet.

Precis samma sak är det med känslor. Och det är där vårt största smärta finns – inte i de negativa känslorna utan det faktum att vi ofta sugs in och tas över av våra känslor. Antingen så att det övergår i negativ handling eller att vi låter känslorna bli för starka.

Hur stänger vi då av de här negativa känslorna? Tyvärr så kan vi inte det. Hjärnan gör lite som den vill med känslor. Men vi kan kontrollera vad vi gör av dem.
Inom zenbuddhism, som vi ska lära oss av men inte utöva, så är tipset att i stället för att säga ”Jag är arg.” så bör man säga ”Jag känner mig arg.”. I stället för att säga ”Jag är avundsjuk.” så säg ”Jag känner mig avundsjuk.”

För känslor är inte ett val. Men handling är ett val.

Vad vi KAN göra är att acceptera våra känslor. Desarmera dem, och sedan agera trots känslorna.

Men vi måste ta tag i våra känslor och vara medvetna om dem. ”What you resist will persist.” ”Det du vill motstå kommer bestå.”

Så kan det vara med våra känslor. Att ju mer vi kämpar för att ta oss ur ju mer sjunker vi ner i dem, som kvicksand.

Tricket är att acceptera och kontrollera eller släppa känslorna.

Språk är kraftfullt, det kan vi också läsa i Bibel: Gud sa – och det blev.

På samma sätt kan vi tala sanning in i våra liv. Vi kan säga: ”Jag är inte ensam och deprimerad. Jag KÄNNER mig ensam och deprimerad.”

Det här lär oss att våra negativa känslor inte är permanenta och att man tar ansvar för sina känslor. De är ingens fel, de bara är, men vi måste ta ansvar för dem.

Enligt Manson är detta det viktigaste steget till självdisciplin.För när vi har större kontroll över våra känslor så kan vi välja vilka som är hjälpfulla och vilka som är skadliga för oss.

Vi vet att vi alltid kan lägga våra känslor hos Gud. När vi lär oss styra vårt sinne så kan vi styra det mot anden, bort från köttet.

Vi läser Rom. 8:6 innan vi ber: Köttets sinnelag betyder död, men andens liv och frid.

I English Standard Version står det ungefär att om man ställer in sinnet på köttets väg så är det död, men att ställa in sinnet på anden är liv och frid. Det är därför det är så viktigt att bli medveten om och kunna kontrollera känslorna.

Låt oss be.