Dagens Andakt Fredag

Skriven av Hanna

Jag har börjat odla på vår balkong. 

Jag satte tomatfrön och blev helt lyrisk när första plantan kom upp – vilken lycka!!
Jag fick förstå att om plantan stod kvar i köksfönstret och fick mycket sol och värme skulle stammen på plantan bli hög snabbt, men också väldigt ranglig. Därför fick jag rådet att sätta ut plantan på balkongen så att stammen växer långsamt och blir stark.

När jag berättade det för en vän utbrast hon: "Är inte det en väldigt vacker bild av livet?"

Och nog är det så: Om jag blev så lycklig över ett litet frö som blivit en liten, liten planta, hur glad ska inte Gud bli när vi som människor växer och bär frukt?

Och visst är det med plantan som med oss: att vi kan växa snabbt men bli rangliga, men om tillväxten sker långsamt finns möjligheten att växa till en robust och stark stam som klarar vind och blåst och regn. 

Men skillnaden är att jag egentligen inte riktigt vet vad jag gör, medan Gud har järnkoll!

Jer 18:1-9 – Detta ord kom till Jeremia från Herren: Gå ner till krukmakarens hus. Där skall jag låta dig höra mina ord.

Då gick jag ner till krukmakarens hus och fann honom i arbete vid drejskivan. Ibland misslyckades lerkärlet som krukmakaren formade med sina händer, och då gjorde han om det till ett nytt kärl, så som han ville ha det.

Herrens ord kom till mig: Skulle jag inte kunna göra med er, Israels folk, så som denne krukmakare gör, säger Herren. Som leran i krukmakarens händer, så är ni i mina händer, Israels folk. Ena gången hotar jag att rycka upp, vräka omkull och förstöra ett folk och ett rike.

Men om det folk jag hotat vänder om från sin ondska, ångrar jag mig och gör inte det onda jag tänkt tillfoga dem. En annan gång lovar jag att bygga upp och plantera ett folk och ett rike. Men om de gör det som är ont i mina ögon och inte lyder mig, ångrar jag mig och gör inte det goda jag lovat dem.