Dagens Andakt Tisdag

Skriven av Jackie

Det här är en av mina favoritberättelser i Bibeln! ...eller, berättelsen om Josef är en av mina favoriter och det här en stor del av den. När man läser den här delen ser det inte ut som att det finns mycket hopp, men jag tror att vi ändå kan lära oss saker av den...

1 Mos 37:12-27 – En gång när Josefs bröder var borta och vallade faderns får vid Shekem 13sade Israel till Josef: ”Du vet att dina bröder är med fåren vid Shekem, och nu tänker jag skicka dig till dem.” – ”Ja, far”, svarade han, 14och Israel fortsatte: ”Se efter om allt är som det skall med dina bröder och med fåren och kom sedan tillbaka och berätta för mig.” Och Israel skickade i väg honom från Hebrondalen.

När Josef kom fram till Shekem 15och irrade omkring på fälten där mötte han en man som frågade: ”Vad letar du efter?” – 16”Jag letar efter mina bröder”, svarade Josef. ”Kan du tala om för mig var de vallar fåren?” 17Mannen sade: ”De har gett sig i väg härifrån, jag hörde dem säga att de skulle till Dotan.” Josef följde då efter sina bröder och fann dem i Dotan.

18Bröderna såg Josef på långt håll, och innan han kom fram till dem började de smida planer på att döda honom. 19De sade till varandra: ”Titta, där har vi vår drömmare! 20Kom så dödar vi honom! Vi kastar honom i en brunn och säger att han har blivit uppäten av ett vilddjur. Då får vi se vad det blir av hans drömmar!” 21Men när Ruben hörde detta försökte han rädda honom från de andra och sade: ”Nej, vi får inte slå ihjäl honom!” 22Och Ruben sade till dem: ”Spill inget blod! Kasta honom i brunnen här ute i öknen, men skada honom inte!” Han ville nämligen rädda honom från de andra för att sedan kunna föra honom tillbaka till hans far.

23När Josef kom fram till sina bröder slet de av honom hans dräkt, den fotsida dräkt som han hade på sig. 24Sedan tog de honom och kastade honom i brunnen. Brunnen var tom, där fanns inget vatten. 25När de sedan hade slagit sig ner för att äta fick de syn på en karavan med ismaeliter; de kom från Gilead och deras kameler var lastade med ladanum, balsam och mastix som skulle föras ner till Egypten. 26Juda sade då till sina bröder: ”Vad har vi för glädje av att döda vår bror och tvingas dölja vårt brott? 27Kom så säljer vi honom till ismaeliterna. Då behöver inte vi bruka våld mot honom – det är ju ändå vår egen bror.” Och bröderna rättade sig efter honom.

  • Varför ville bröderna döda Josef?
    • För att han var sin pappas älsklingsson. Men var det hans fel? Var det skäl nog att döda honom? Levde han inte bara livet som getts honom, det var ju inte hans fel att han fötts som barn till pappas favoritfru?
  • Vem hindrade Josef från att bli dödad?
    • Ruben, den äldste av bröderna. Varför? Det står att han ville rädda honom så att han kunde återföra honom till deras pappa. Men kanske var det mer: kanske höll han med om att Josef var lite för mycket, men kanske tyckte han att döda var att ta i lite väl... Eller för att han var rädd för vard deras pappa skulle göra om han fick reda på det. Vi vet egentligen inte så mycket, men vi vet att bröderna genomförde sitt dåd när Ruben inte var där (längre fram i berättelsen). Kanske för att de visste att han inte höll med om dem. 

Nej, det är inte lätt att göra det rätta när du är i minoritet....

Bön: Herre, hjälp oss att stå upp för det rätta, för rättvisan, för barmhärtighet – även när vi står ensamma i det.