Dagens Andakt Fredag

Skriven av Brad

Förra veckan var jag på väg hem från stan. Jag var trött och ville mest åka hem och sova, men på bussen mötte jag en bekant som såg riktigt sliten ut. Vi pratade om livet och han berättade hur tungt han tyckte vardagen var nu. Han frågade vad jag gjorde i mitt liv och jag berättade om hur jag jobbade med OM på fritidsgården här i området och hur jag var engagerad i kyrkan. Han blev uppmuntrad av det jag berättade om och det slutade med att han bad att få mitt nummer. 

När jag hoppade av bussen på Råslätt såg jag A., en ung kille jag spelat fotboll med för ett par år sen. Jag tvekade att möta hans blick - jag ville ju inte prata med nån mer, jag ville ju hem och sova, men jag tänkte tillslut: varför inte? Jag tittade upp, mötte hans blick och såg hur han sken upp när han såg mig. Vi pratade en stund, ungefär samma samtal som med killen och bussen - och det slutade med att han bad om att få mitt nummer. "Vi kanske kan ses över en fika och prata träning nån dag?"

Vi sa hej då och jag vände för att gå hemåt - och såg hur en annan bekant kom på vägen. Vi möttes och när jag frågade hur det var berättade han hur besviken han var. "Jag har ansökt om 90 jobb och inte fått svar nånstans ifrån". Vi pratade ytterligare en liten stund och jag frågade om jag fick be för honom. Han avböjde men frågade om han kunde få mitt nummer. "Vi kanske kan höras nån dag?"

På 30 min hade jag mött 3 bekanta som jag inte själv planerat att träffa - och alla hade frågat efter mitt nummer. Det brukar ju alltid vara jag som ber om folks nummer...!

Jag påmindes om Paulus ord från 2 Kor 12:9 – Men han svarade: ”Min nåd är allt du behöver.” Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig. 

Jag kände mig så svag men jag upplevde hur Gud använde mig, mitt i det.