Kampen på insidan

, i Martins blogg

Jag går fortfarande och funderar på ett av senaste veckans alla samtal. Ett gäng män från olika kulturer var samlade. Vi åt en bit mat ihop, samtalade om matlagning, bilar, barnuppfostran och läget i vårt bostadsområde. Vi läste om hur Jesus överskred gränser som gjorde omgivningen upprörd. Hur han sökte upp dem som andra inte ville ha att göra med. Ett långt samtal följde om hur vår bakgrund, uppväxt, kultur har format oss och på olika sätt påverkar våra val, vilka människor vi väljer att umgås med och hur vi ser och talar om de som har annan bakgrund. Efter ett långt samtal som böljade fram och tillbaka sätter en av männen orden på något av det allra viktigaste i det här sammanhanget – den största kampen pågår på min insida mellan den gamla och den nya människan!

När vi kommer till den här insikten väcks ett hopp i hemmen, bostadsområden… och världen. Vi är inte längre hjälplöst utlämnade till vårt trasiga, brustna förflutna, inte hopplöst utlämnade åt vår rädsla och motvillighet att sträcka oss över gränser som vi hela tiden frestas att rita upp.

Vi avslutade med att be om nådens varma inflöde på djupet av våra liv, om Andens hjälp att se vår nästa med Jesu ögon och kraft att ta praktiska kliv över gränser.

Jag tror detta gäller både lokalt och globalt! Under påskveckan kommer en del av vårt team att möta afganska flyktingungdomar i samverkan med frälsningsarmen i Jönköping. Tänk vilka möjligheter som ryms i dessa möten mellan människor av kött och blod!

Samtidigt: Fyra ungdomsgrupper packar väskorna för missionsresor över påsklovet. De reser till länder i Mellanöstern och Moldavien och Rumänien. För många av dessa väntar en första närkontakt med människor i annan kultur och sammanhang så annorlunda vårt eget – vi ber om att var och en ska beröras på djupet i dessa möten. Att Guds överskridande kärlek för människor ska få drabba och ge riktning för livet.

Vi går in i påskveckan med alla dess möjligheter att erfara och ge uttryck för den nåd som kommer till oss.