Guds kryphål genom järnridån

Skriven av Inger R, i Östeuropa

The Berlin Wall OM

Det var det stora behovet som drev Glenn*, Dale Rhoton och Stuart McAllister att smuggla biblar till de förföljda troende och onådda människorna på andra sidan järnridån. Med bävan såg de Gud gripa in och när de tänker efter, ser de hur dessa upplevelser stärkte deras tro och fick en vision att växa fram inom OM, en vision som skulle komma att påverka liv på svåra platser.

Fingrar som inte känner
Glenn och en vän till honom var både spända och rädda, när de följde Guds maning att föra in kristen litteratur till Sovjetryssland 1982. De närmade sig den ryska gränsen med 52 böcker fasttejpade på kroppen.

”Fem män riktade sina k-pistar mot mig”, berättar Glenn. ”Hjärtat bultade för fullt.” Han kände att han började svettas i sina pulsiga vinterkläder och att tejpen började lossna. ”Jag trodde att några biblar skulle ramla ur mina byxor. Men jag sa till mig själv, ’I Jesu namn, ingen kan hitta de här biblarna’.”

En av vakterna kroppsvisiterade den unge amerikanen, klämde på varenda kroppsdel, med början nere vid vristerna. ”Jag kände hur biblarna tryckte sig in i huden,” sa Glenn. ”Sedan tänkte jag: Och Ordet blev kött.” När vakten kände runt hans mage, tittade Glenn ut genom fönstret och bad tyst. Vad skulle hända? Tankar på den siberiska gulagen for genom huvudet.Vaktens händer kom upp till huvudet på Glenn, och så sa han: ”Du kan gå.” Glenn betonar, att det här var det första undret han var med om.Det förändrade inriktningen för mitt liv och jag fick en särskild kärlek till folket i f d Sovjetunionen.”  

Glenns resa blev den utlösande faktorn, som fick honom att gå med i OMs bibelsmugglarteam, GreaterEurope, och längre fram starta arbete i Ryssland. Och han fick se under efter under, när han transporterade tiotusentals kristna skrifter. 

”När man får vara med om någonting så’nt här, blir livet helt annorlunda och speciellt. Glenn, som fortfarande arbetar med OM, säger avslutningsvis: ”Vår Gud kan göra vad som helst!”

Ögon som inte ser 
Visionen att smuggla biblar växte och tog fart, när OMs medgrundare, Dale Rhoton, träffade pastor Richard Wurmbrand i det kommunistiska Rumänien kort efter att denne pastor frigetts från fängelset där 1964. Dale såg sig om i lägenheten för att försöka spana in den man som utstått 14 års fängelse. Men han lyckades inte utan måste fråga en av de närvarande och denne ”pekade på en man vars ansikte det lyste om”, berättar Dale. ”Hans iver, hängivenhet och villighet att riskera sitt liv grep mig mycket starkt.”

Lite senare fick Dale veta, att pastor Wurmbrand hade fått lida så mycket på grund av att han hade blivit förrådd. Längre fram samma dag, när de gjorde ett annat besök, var det en man som hälsade varmt på Richard. ”De omfamnade varandra och kysstes som rumäner gör,” minns Dale. När de gick vidare, kommenterade Dale: ”Vad märkligt! Den där mannen hade samma namn som den man som förrådde dig.”

RhotonAlla gör vi våra misstag,” sa Richard Wurmbrand med eftertryck. 

“Så enkelt avfärdade han samtalet om den som hade förrått honom, ” säger Dale och grips av starka känslor. ”Det var inte in skön och varm cell, utan det var en plats med tortyr..Han visade oss håligheter på ryggen, där hans kött hade slitits bort.”  

Starkt motiverad av Wurmbrands vittnesbörd och de troendes längtan efter att få tag i bibeln, startade Dale Greater Europé 1968. Ofta gömde de böcker i ombyggda skåpbilar, men en gång lastade Dale helt sonika in fyra fulla resväskor på ett tåg till Bukarest. Medan de övriga passagerarnas väskor genomsöktes, var det ingen som tog någon notis om hans bagage. ”När jag levererade biblarna, var de troende så förvånade över att se, hur mycket jag hade med mig,” berättar Dale.

Ett förändrat hjärta
”Bra litteratur är en avgörande faktor för ett blomstrande liv.” Så sa Stuart McAllister, som varit en av ledarna inom OM. Denna hans övertygelse ledde till ett stort antal fängslanden för distributionsförsök som GreaterEuropé gjorde från 1978 och framåt.

Stuart och tre andra OM-kamrater fick sitta 40 dagar i fängelse i Jugoslavien. ”Vi blev förvånade, att de andra intagna var så angelägna att lära känna oss”, minns Stuart. Vänskap utvecklades och de delade med sig om sin tro. ”Vi använde symboler och stapplade med orden för att förmedla Kristus. Det var särskilt en av männen som visade tecken på att det grep hans hjärta.”  

Stuarts fru Mary var med på en av OMs första kampanjer inne i det tidigare kommunistiska Albanien. De företog en bergsvandring och hade med sig en lokal guide, Burim*. Han översatte när Mary berättade om olika försök att sprida Guds sanning till det kommunistiska Albanien. Hon berättade bland annat att de hade lagt evangelier i vattentäta påsar och låtit dessa flyta nedströms en flod från Grekland och Jugoslavien. Då tog Burim till orda och berättade att han hade arbetat inom hemliga polisen, och han hade samlat ihop och förstört de evangelier han hade hittat. Men han var nyfiken nog att läsa ett av dem själv. Just då hände ingenting. Men när Albanien väl öppnades och han fick höra Ordet predikas, bland annat av OM-are, bestämde han sig för att följa Jesus. 

Stuart berättar, att Burims vittnesbörd fick honom att tacka Herren. Burim var så glad över att veta, att Gud försökte nå fram till honom redan under en tidigare fas i hans liv.

Det har gått mer än tjugofem år sedan kommunismen föll samman i centrala och östra Europa. I många av dessa länder finns nu OM-team, som drar nytta av en större frihet att verka. OM framställer litteratur, både genom tryckning och digitalt, bland annat Richard WurmbrandsTorterad för Kristi skull, för att förmedla hopp till människor. 

”Det finns så många platser där vi kan hjälpa till, dit vi kan ge och där vi kan arbeta,” säger Stuart, ”den stora frågan till oss alla är: Vem eller vad  rår om vårt hjärta?”

*Namnen har ändrats 

Inger R. förmedlar människors röster genom att förmedla deras berättelser när hon skriver för OM’sEurAsia Support Team (OM EAST). Hon kommer från Skottland och är till hälften dansk. Hon gillar att teckna, spela trummor och njuter gärna av en kopp nybryggt brittiskt te, som hon ibland råkar spilla ut medan hon skrattar gott.   

Inga murar

Skriven av Magdalena Carlén, i Västeuropa

Outside a drop-in for refugees in Europe

Nederländerna: Be för vårt arbete bland flyktingar i Nederländerna.

– Även om många kallar det flyktingkrisen kallar jag det flyktingvälsignelsen. Flyktingarna är en välsignelse för vår församling, uttrycker Robert*. Sedan hans lokala församling öppnade sina dörrar för veckovis drop-in för ett år sedan, kommer det upp till trettio personer varje tisdag. 

– När vi började sträcka oss ut såg vi vår församling förändras, säger Robert. Plötsligt såg vi hur troende holländare började ta kontakt med utlänningar; de älskade och hjälpte dem. 

En man berättade om sin tro för en muslimsk man för första gången; tidigare tvivlande han på att någon kunde vända sig från islam till Kristus. Robert fortsätter:
– Vi satte upp en välkomstskylt på deras språk utanför vår byggnad och människor började komma. Nu kommer flyktingar till gudstjänsten, ungdomssamlingen och söndagsskolan och flera av de vuxna deltar i en Alphakurs

Robert talar själv flytande arabiska och berättar hur han överväldigats av vad flyktingarna delat om vad de varit med om. Samtidigt har han hört vittnesbörd om hur Gud möter individen och hennes behov. En av dem är Hamid* som berättar: 
– I mitt hemland torterade min bror mig när han fick reda på att jag hade läst Nya Testamentet. 

Några år senare lämnade han sitt hemland och var en av alla de som flydde över Medelhavet med båt. 
– Det var dåligt väder och när båtens motor gick sönder trodde jag att vi skulle dö. Men så mindes jag att Jesus stillade en storm, så jag bad: ‘Jesus, om du kan stilla ner havet, gör det.’ Tio minuter senare var vattnet lugnt. 

Kort därefter kom en båt från Grekland och räddade dem. När Hamid kom till Nederländerna berättade någon evangeliet för honom och han gav sitt liv till Kristus och lät döpa sig. 

Robert är ansvarig för Safe Passage, OM:s arbete bland flyktingar i Europa. OM har tagit fram traktat och andra material för att förklara evangeliet på arabiska och farsi som används bland flyktingarna. 
– Kristi församling kan spela en avgörande roll att vända krisen till välsignelse, med möjligheten att uppleva det den holländska kyrkan redan upplevt: att de själva förvandlas i processen. 

Robert betonar vikten av att agera nu:
– Tiden är nu. Låt oss vara gästvänliga och dela Jesus med dem!

”Om vi visat Guds kärlek förut, hur kan vi nu sätta ord på den?”

Skriven av Magdalena Carlén, i Sverige

Words Of Wisdom

Thomas Arvidsson är pastor i Korskyrkan i Aneby, ”en vanlig frikyrkoförsamling i Smålands bibelbälte”. De senaste åren har deras samhälle tagit emot många nyanlända och flyktingar, och hela bygden har varit involverad i mottagandet. 

– Vi är inte så vana vid att möta andra med annan tro i Sverige, och det skapar ofta en rädsla. Den rädslan vill vi få bort, inte minst genom att lära känna de nyanlända som individer, berättar Thomas.

Som församling har de öppnat upp kyrkan för gemenskapskvällar och många av medlemmarna har varit involverade i att hjälpa till praktiskt med boende och myndighetskontakter. Nu vill församlingen ta det hela ett steg till. Thomas berättar:

– Vi har fått många relationer [med muslimer], men hur går vi vidare? Om vi förut använt handlingar för att visa på vår tro, hur kan vi nu använda ord för att dela evangeliet?

Korskyrkan har därför bjudit in OM för att hålla seminariet ”ABC – att nå muslimer med evangeliet” i församlingen. Det är en introduktion till att möta muslimer som tar sin egen tro på allvar och ställer frågor om kristen tro. Thomas ser behovet av att prata om det i församlingen:

– Nu när vi börjar lära känna varandra kommer frågorna: hur tänker ni här? Vad tror ni på? Då behöver vi [som församling] prata om och lära oss vad som är bra att tänka på när vi möter muslimer. Om vi visat Guds kärlek förut, hur kan vi nu sätta ord på den?”Thomas Andersson Aneby

Senaste Nyheter & Blogginlägg

Inga murar

Skrivet av Magdalena Carlén, i Västeuropa
Inga murar

Nederländerna: Be för vårt arbete bland flyktingar i Nederländerna.– Även om många kallar det flyktingkrisen kallar jag det flyktingvälsignelsen. Flyktingarna är en välsignelse för vår församling, uttrycker Robert*. Sedan hans lokala församling öppnade sina dörrar för veckovis drop-in för ett år sedan, kommer det upp till trettio personer varje tisdag. 

– När vi började sträcka oss ut såg vi vår församling förändras, säger Robert. Plötsligt såg vi hur troende holländare började ta kontakt med utlänningar; de älskade och hjälpte dem. 

En man berättade om sin tro för en muslimsk man för första gången; tidigare tvivlande han på att någon kunde vända sig från islam till Kristus. Robert fortsätter:– Vi satte upp en välkomstskylt på deras språk utanför vår byggnad och människor började komma. Nu kommer flyktingar till gudstjänsten...

Läs mer »