Vägen till frihet

Skriven av Ulla och Victor, i Västeuropa

Lurad, bedragen och slutligen fri

Numéro 46 mindre

Ulla och Victor är utsända av OM Sverige för att jobba bland prostituerade i Frankrike. De möter prostituerade på stans gator, ett arbete som kräver stort tålamod och uthållighet. Resan till befrielse är ofta lång och komplicerad. Så här berättar de om Patricia som de nyligen kunde hjälpa från livet på gatan.

Första kontakten:
Vi träffar Patricia på gatan i Nantes. Jag introducerar mig och vi inleder ett kort samtal.
Victor: Varför gråter du?

P: Jag kan inte skicka pengar till min familj. De har ingenting att äta och jag är här för att tjäna pengar så att jag kan hjälpa dem

V: Varför kan du inte skicka pengar till din familj?

P: Den som jag bor med kräver mig på €300 i hyra och €150 för matvarje månad. 

Patricia berättar också att hon är skyldig personen som tog henne till Europa 55 000 i hemlandets valuta (€250).
V: Du verkar väldigt trött…

P: Ja, den som jag bor med tvingar mig att vara här (på gatan) till kl. 6 på morgonen och när jag kommer hem måste jag städa, tvätta och laga mat.

V: Kan vi hjälpa dig?

P: Jag är rädd för att ses tillsammans med er…

Andra kontakten:
Nu förstår vi att summan Patricia är skyldig sin ”madame” inte är 55 000 i hemlandets valuta (€250) vilket hon först trott, utan €55 000! Vilken chock hon måste fått.

Den andra otrevliga överraskningen kom när Patricia förstod att jobbet hon lovats i Europa inte var som servitris eller städerska utan som prostituerad.

Patricia berättar att hennes pappa hemma i Afrika nyligen dött och att hon tvingats ut på gatan för att betala för pappans begravning.

Vi hade en flyktplan klar och Patricia var beredd att fly från sin Madame. Men helt plötsligt går saker inte som vi tänkt oss och planen misslyckas. Vi förstår att vi är mitt i en andlig kamp.

Madame manipulerar Patricia känslomässigt genom att säga att hennes skuld kan komma att sänkas och att hon kan få en egen lägenhet nu när hennes pappa har dött. Hon ljuger också och säger att Victor arbetar för polisen och att Patricia borde undvika all kontakt med honom. Dessutom skrämmer hon henne genom att säga att magiker i Afrika kommer att förbanna henne om hon flyr.

Utöver detta kontrollerar Madame henne dag och natt. Hennes telefon har blivit konfiskerad vid flera tillfällen och det är i princip omöjligt att få tag på henne. Vi är mycket oroliga för hennes säkerhet och vi ber om förbön för situationen.

Tredje kontakten:
Patricia som varit beredd att fly är nu helt förlamad av rädsla. Hon har en blåtira på ena ögat efter att en av hennes kunder försökt tvinga henne att göra saker hon inte ville göra. Hennes telefon och väska har stulits och hon har precis tillbringat två dagar på sjukhus. Vi fortsätter att be för henne och att hennes tankar ska vara fokuserade på att lyda Kristus som gav sitt liv till henne och att hon ska kunna ta rätt beslut och vända sig till Herren för hjälp.

Fjärde kontakten:
Vi stöter på Patricia på gatan och tror först att hon är full där hon vinglar fram. Det visar sig att hon bara är fullständigt utmattad. Hon sätter sig i vår bil för att prata men lägger sig snart i baksätet och sover en timme innan vi skjutsar henne hem igen. Vi förstår att hennes Madame använder vodoo på henne, en sorts svart magi med onda andar, för att skrämma henne till lydnad. Vi ropar till Gud: ”Herre, grip in snart!”

Femte kontakten:
Vilken kväll! Jag hämtar upp Patricia vid spårvagnen och hon har sin resväska i handen. Hon har precis flytt från sin Madame som hållit henne fången både fysiskt och psykiskt genom att använda vodoon under flera månader. Kampen är inte över, men vilken seger mitt i allt!

Vi ber tillsammans att hon ska bli helt befriad från rädsla och att vi ska hitta en lösning för hennes situation. Hon säger till oss: ”Jag hade aldrig kunnat föreställa mig det liv jag skulle komma att ha här (i Europa)…”

Ulla och jag ber tillsammans med henne. Hon bekänner sina synder och avsäger sig löften hon gett till onda andar innan hon kom till Europa. Vi ser en tydlig förändring i henne. Hennes beslut att följa Jesus är starkare än hennes rädsla för de onda andarna. Hon ger mig en liten resväska och ber mig att slänga den. Den innehåller kläder hon haft på sig när hon arbetat på gatan på nätterna. Den kommande veckan kommer att ge henne tid att återhämta sig fysiskt.

Ett nytt liv
Tillsammans med Patricia tar vi tåget till en hemlig ort för att hon ska komma i säkerhet. Hon är fortfarande nervös men det är tydligt att hon är gladare nu. Hon vet att hennes tid på gatan är över.

Det går en tid och plötsligt ringer min telefon. Det är Patricia som säger: ”Bonjour Monsieur, comment allez-vous?” Hon är stolt över att på franska kunna fråga hur jag mår. Sakta men säkert lär hon sig språket, läser sin Bibel regelbundet och vill gärna berätta vad hon lärt sig. Hon ber mig fortsätta besöka tjejer på gatan så att fler kan bli fria som hon.

Det är sant som det står i Jesaja 59:1 – ”Herrens arm är inte för svag för att rädda, hans öra inte för dövt för att höra.”

*Alla namn är utbytta av säkerhetsskäl

Senaste Nyheter & Blogginlägg