Det var det stora behovet som drev Glenn*, Dale Rhoton och Stuart McAllister att smuggla biblar till de förföljda troende och onådda människorna på andra sidan järnridån. Med bävan såg de Gud gripa in och när de tänker efter, ser de hur dessa upplevelser stärkte deras tro och fick en vision att växa fram inom OM, en vision som skulle komma att påverka liv på svåra platser.
Fingrar som inte känner
Glenn och en vän till honom var både spända och rädda, när de följde Guds maning att föra in kristen litteratur till Sovjetryssland 1982. De närmade sig den ryska gränsen med 52 böcker fasttejpade på kroppen.
”Fem män riktade sina k-pistar mot mig”, berättar Glenn. ”Hjärtat bultade för fullt.” Han kände att han började svettas i sina pulsiga vinterkläder och att tejpen började lossna. ”Jag trodde att några biblar skulle ramla ur mina byxor. Men jag sa till mig själv, ’I Jesu namn, ingen kan hitta de här biblarna’.”
En av vakterna kroppsvisiterade den unge amerikanen, klämde på varenda kroppsdel, med början nere vid vristerna. ”Jag kände hur biblarna tryckte sig in i huden,” sa Glenn. ”Sedan tänkte jag: Och Ordet blev kött.” När vakten kände runt hans mage, tittade Glenn ut genom fönstret och bad tyst. Vad skulle hända? Tankar på den siberiska gulagen for genom huvudet.Vaktens händer kom upp till huvudet på Glenn, och så sa han: ”Du kan gå.” Glenn betonar, att det här var det första undret han var med om.”Det förändrade inriktningen för mitt liv och jag fick en särskild kärlek till folket i f d Sovjetunionen.”
Glenns resa blev den utlösande faktorn, som fick honom att gå med i OMs bibelsmugglarteam, GreaterEurope, och längre fram starta arbete i Ryssland. Och han fick se under efter under, när han transporterade tiotusentals kristna skrifter.
”När man får vara med om någonting så’nt här, blir livet helt annorlunda och speciellt.” Glenn, som fortfarande arbetar med OM, säger avslutningsvis: ”Vår Gud kan göra vad som helst!”
Ögon som inte ser
Visionen att smuggla biblar växte och tog fart när OMs medgrundare Dale Rhoton träffade pastor Richard Wurmbrand i det kommunistiska Rumänien kort efter att denne pastor frigetts från fängelset där 1964. Dale såg sig om i lägenheten för att försöka spana in den man som utstått 14 års fängelse. Men han lyckades inte utan måste fråga en av de närvarande och denne ”pekade på en man vars ansikte det lyste om”, berättar Dale. ”Hans iver, hängivenhet och villighet att riskera sitt liv grep mig mycket starkt.”
Lite senare fick Dale veta, att pastor Wurmbrand hade fått lida så mycket på grund av att han hade blivit förrådd. Längre fram samma dag, när de gjorde ett annat besök, var det en man som hälsade varmt på Richard. ”De omfamnade varandra och kysstes som rumäner gör,” minns Dale. När de gick vidare, kommenterade Dale: ”Vad märkligt! Den där mannen hade samma namn som den man som förrådde dig.”
“Rhoton! Alla gör vi våra misstag,” sa Richard Wurmbrand med eftertryck.
“Så enkelt avfärdade han samtalet om den som hade förrått honom, ” säger Dale och grips av starka känslor. ”Det var inte in skön och varm cell, utan det var en plats med tortyr. Han visade oss håligheter på ryggen, där hans kött hade slitits bort.”
Starkt motiverad av Wurmbrands vittnesbörd och de troendes längtan efter att få tag i bibeln, startade Dale Greater Europe 1968. Ofta gömde de böcker i ombyggda skåpbilar, men en gång lastade Dale helt sonika in fyra fulla resväskor på ett tåg till Bukarest. Medan de övriga passagerarnas väskor genomsöktes, var det ingen som tog någon notis om hans bagage. ”När jag levererade biblarna, var de troende så förvånade över att se hur mycket jag hade med mig,” berättar Dale.
Ett förändrat hjärta
”Bra litteratur är en avgörande faktor för ett blomstrande liv.” Så sa Stuart McAllister, som varit en av ledarna inom OM. Denna hans övertygelse ledde till ett stort antal fängslanden för distributionsförsök som Greater Europe gjorde från 1978 och framåt.
Stuart och tre andra OM-kamrater fick sitta 40 dagar i fängelse i Jugoslavien. ”Vi blev förvånade, att de andra intagna var så angelägna att lära känna oss”, minns Stuart. Vänskap utvecklades och de delade med sig om sin tro. ”Vi använde symboler och stapplade med orden för att förmedla Kristus. Det var särskilt en av männen som visade tecken på att det grep hans hjärta.”
Stuarts fru Mary var med på en av OMs första kampanjer inne i det tidigare kommunistiska Albanien. De företog en bergsvandring och hade med sig en lokal guide, Burim*. Han översatte när Mary berättade om olika försök att sprida Guds sanning till det kommunistiska Albanien. Hon berättade bland annat att de hade lagt evangelier i vattentäta påsar och låtit dessa flyta nedströms en flod från Grekland och Jugoslavien. Då tog Burim till orda och berättade att han hade arbetat inom hemliga polisen, och han hade samlat ihop och förstört de evangelier han hade hittat. Men han var nyfiken nog att läsa ett av dem själv. Just då hände ingenting. Men när Albanien väl öppnades och han fick höra Ordet predikas, bland annat av OM-are, bestämde han sig för att följa Jesus.
Stuart berättar att Burims vittnesbörd fick honom att tacka Herren. Burim var så glad över att veta att Gud försökte nå fram till honom redan under en tidigare fas i hans liv.
Det har gått mer än tjugofem år sedan kommunismen föll samman i centrala och östra Europa. I många av dessa länder finns nu OM-team, som drar nytta av en större frihet att verka. OM framställer litteratur, både genom tryckning och digitalt, bland annat Richard Wurmbrands Torterad för Kristi skull, för att förmedla hopp till människor.
”Det finns så många platser där vi kan hjälpa till, dit vi kan ge och där vi kan arbeta,” säger Stuart, ”den stora frågan till oss alla är: Vem eller vad rår om vårt hjärta?”
*Namnen har ändrats
