Trots att vi var muslimer skickade min familj mig till en katolsk skola. Jag satt ofta med på mässorna utan att egentligen veta vad jag gick på, eller varför. En dag bjöd en kompis med mig till ett evangeliskt bönemöte. Det var en enkel bönesamling en helt vanlig måndagskväll, men jag kommer ihåg det mycket väl för det var första gången jag mötte Jesus.
Jag visste det inte då, men under de åtta år jag gick i katolsk skola hade Gud förberett mig för den stunden. I skolan hade jag lärt mig om Gud, men under det bönemötet förstod jag vad det verkligen innebar att följa Jesus.
Tre år senare döptes jag. Då ändrade jag också mina officiella papper så att det stod att jag var kristen. Jag ville inte längre vara muslim, inte ens på papper. Det var ett stort steg för mig, jag kommer från ett område som är shiamuslimskt, och att ändra sina officiella papper till ’kristen’ är vansinne.
Min familj accepterade mitt val så småningom. De såg på mina handlingar att jag verkligen var kristen. För dem var det en viktig del i att acceptera mig som troende: de såg att jag hade något som de inte har.
Idag arbetar Sami och hans fru med OM i Libanon. De arbetar med utåtriktat arbete tillsammans med sin församling. Sami jobbar också som sjuksköterska.
